Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå hamnar på rysk karta 1809
Denna artikelserie om hamnar kring Hörneå och Hörnefors tycks aldrig ta slut! I den föregående artikeln studerades kustlinjen på den Svenska Arméns karta för kriget i Hörnefors den 5:e juli 1809. Just som man skulle lämna detta ämne kom idén till en ny karta, en rysk sådan över samma strid. Referens ges till Riksarkivet och Krigsarkivet. Dessa två artiklar har mer bäring åt den så kallade Affairen i Hörne Fors, med egen titelsida, än om hamnar i Hörneå och Hörnefors.
Den ryska kartan anger datum för striden till den 23 juni 1809 vilket beror på den Julianska kalendern som ortodoxa länder höll kvar i till början av 1900-talet. Den Julianska kalendern släpade efter på grund av skottår som inte kompenserades fullt ut. Sverige övergick till den Gregorianska kalendern år 1753. Mer om detta kan läsas på nätet.
I tidigare artiklar har följande hamnar berörts;
1) Bäcksvadet-Skeppsholmen-Bjennön
2) Hamnskär
3) Storhamnen
Ryssen tycks ha haft fokus på händelserna vid "Bruket" respektive "Övre Bruket". Där fanns broövergångar över Hörneån. Hamnar verkar inte ha haft någon betydelse, även om dessa (2+3) kan urskiljas i kustbandet. Hamnområdet Bäcksvadet (1) låg utanför stridens område.
Bild 1. Rysk karta med analys av "Affairen i Hörne Fors" den 5:e Juli Anno 1809, eller på ryska; den 23 Juni 1809.
I bild 1 ses en väg som trupper rör sig utmed. Detta är landsvägen från slutet av 1600-talet som finns kvar än idag, från Hörnefors kallad Långedsvägen södergående förbi Ängersjö. Sörmjöle ses i nedre delen av kartan, men ligger norr om Hörnefors (egentligen nord-öst). Den ryska kartan är således "upp och ned", eller är kanske ritar för att skildra stridens linje utmed vägen från norr till söder.
Vattendrag är tydligt markerade då dessa utgjorde hinder. Vägen som ryssen färdades passerade från norr Åhedån och Sörmjöleån. Vid Hörneån skedde den huvudsakliga striden. Svenskarna retirerade söderut mot Ängersjö och Långed. Nästa vattendrag söderut (uppåt i kartan) är Stämbäcken. I övrigt har man blå-markerat begränsningar i naturen i form av sank mark.
Bild 2. Detaljer ur bild 1.
Ryssen hade bra uppfattning av kustlinjen. Storhamnen är tydligt markerad, men ingen väg är utritad. Hamnskär är likaledes markerad, men utan väg utmed Ågern. Istället är en väg markerad på norra sidan av Hörneån, mot det som på 1770-talet kallades "Sand Gjerdet". Där fanns förmodligen även ett båthus.
Bild 3. Detaljer ur bild 1.
Bild 3 visar detaljer för huvudstriden vid gamla kyrkan. Där fanns en broövergång. Svenskarnas stridsställningar är markerade på södra sidan av Hörneån (eg mot väster då ån går i nord-sydlig riktning). Ryssen nyttjade även övergången på Övre Bruket, ibland benämnd "Hörne Hammar" (se även Övre Bruket 1852 - del 8).
Ryssen har däremot inte ritat ut den lilla sjön som fanns strax söderut från Hörnefors, innan man passerade Stämbäcken. Sjön låg ungefär där markeringen "Landsväg mot Långed" är ritad i bild 3. Den hette vid 1784 års storskifte "Wäga Tjern". Det var där som Joakim Zakarias Duncker slutligen stupade under striden den 5:e juli 1809. Så säger sägnen, vilket är uppmärksammat i olika former på Becken-Webben.
Bild 4. Detaljer ur bild 1.
Man noterar en avstickare mot Bäcks by som ryssen markerat på sin karta. Innan man kom fram mot Bäcks by passerade man Stämbäcken. Söder om den har ryssen markerat en stridsställning. Däremot har man inte ritat ut bäcken genom Bäcks by (Kankmyrbäcken som på sin väg övergår i Ängesbäcken). Denna bäck passerar Långedsvägen ungefär där pilen för "Svenska trupper" pekar i bild 4.
Svensken retirerade utmed blå pil i bild 4. Man kan tolka kartan så att ryssen inte förföljde svenskarna i detta sena skede av striden, och att bäcken genom byn saknade betydelse för ryssen. I Bäcks by har ett par hus markerats av ryssen. En berättelse säger att en stolpbod användes som uppsamling av döda. Detta kan även ha åsyftat svenskar som dog i fältsjuka under vintern 1808-1809. Under denna svåra tid förlades svenska soldater på många ställen utmed svenska kusten. Detta var ett uppehåll i strider under vintern. Många insjuknade och vårdades i olika sjukkvarter, inte minst i Umeå.
Senare under sommaren 1809 etablerade ryssen ställningar i Långed vid Öre älv. Svenskarna förskansat sig på södra sidan av älven. Längre än så kom inte ryssen då striden tog en annan vändning med svensk landstigning i Ratan.
Bild 5. En annan rysk karta över striden i Hörnefors 1809.
Bild 5 är en annan rysk karta av samma strid. Denna är mindre detaljerad än kartan ovan men förloppet synes samstämmigt. Inte heller här har ryssen ritat ut någon stig eller väg mot Hamnskär - eller för den delen - utmed norra sidan av Hörneån. Man kan konkludera att vattenvägar inte synes ha haft någon betydelse i dessa strider, vilket var känt sedan tidigare.
I nästa artikel i denna serie flyttar vi oss kanske(?) fram till sekelskiftet 1900.
Gunnar Engström, 2023-12-22
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se